Oj, vad fort tiden går när man har roligt! Nu har vi snart haft projektet ”Kulturcentrum Väst” i tre år. Under dessa tre år har vi hunnit göra fyra olika föreställningsprojekt: Phantasia -en interaktiv föreställning, Crossroads -en poetisk performance, Forumteater -Sändare eller mottagare, vad är du?, Phantasia 2 -Bemötandets Scenkonst. Kolla igenom bloggen så hittar du vad vi skrivit om dessa föreställningar. Vi har spelat i Göteborg, Uddevalla, Trollhättan, Åmål, Borås, Orust, Tjörn, Ale, Lilla Edet, Kungälv, naturligtvis vår hemkommun Stenungsund och på flera andra orter i Västra Götaland. Vi har ännu inte vågat oss längre bort men vi har inbjudningar från Stockholm, Uppsala, Västerås, Örebro, Oslo, Vietnam…
Som grupp har vi utvecklats otroligt mycket. Vi har blivit säkrare, tryggare, mer samspelta och expressiva, utvecklat vår improvisationsförmåga och sceniska beredskap, fått erfarenhet av att spela på olika scener, och vi har bara mer och mer kul hela tiden. Crossroads, som är den föreställning vi har spelat mest, har vi spelat ca 30 gånger de senaste två åren. Och vi har bara börjat…
Årets projekt har varit Bemötandets Scenkonst som består av två delar, en interaktiv föreställning som vi kallar Phantasia 2 och en workshop som handlar om roller och bemötande ur olika perspektiv. Idag gjorde vi sista spelningen innan sommaren med den. Våra deltagare håller i både föreställning och workshop tillsammans med oss som är ledare på Kulturcentrum. I samband med projektet jobbar vi på en handledande skrift i kreativt/sceniskt arbete med personer med olika funktionsvariationer.
Under året har vi återtagit vårt gamla namn Röda Hjärtan. Det kändes mera levande och etablerat som namn på teaterensemblen. Kulturcentrum Väst finns kvar och Röda Hjärtan är en av våra verksamheter. Vi har även Bild och form som skapar i just bild och form, musikgruppen som jobbar huvudsakligen med sång, koreografi och låtskriveri, Röda Hjärtan design som utvecklar produkter som vykort, tyghjärtan, t-shirts och tygväskor som vi säljer i samband med våra föreställningar.
Ni som läser tidningarna i STO-området har säkert märkt av vår kamp för att få finnas kvar som verksamhet. Vi har haft problem med vår egen kommun som inte vill låta deltagare från Stenungsund jobba kvar hos oss nästa år. Det har skrivits insändare och krönikor, varit debatter i kommunfullmäktige, gjorts tv-inslag på Västnytt osv. Vi kan bara säga att vi tror att allt kommer att ordna sig, att vi finns kvar i framtiden och att vi kommer att vara en teater som får folk att vilja komma till Stenungsund. Somliga vill jämföra oss med Glada Hudik-teatern och hoppas vi skall bli lika stora som de. Vi har absolut ingenting emot Glada Hudik, men vi är vår egen teater med ett eget unikt sceniskt uttryck som vi vill värna om, om det leder till att vi blir kända och får vara på TV eller åka och spela på Broadway skulle de flesta av oss inte ha något emot det, men det är inte det som driver oss. Det som driver oss är att få jobba med någonting som känns meningsfyllt och kreativt. Som ger glädje och berör andra människor, vuxna och barn, med alla former av funktionsvariationer. Vi har nämligen en hel del att berätta, och det vill vi fortsätta med!
Så det så…